Bydgens och gårdens historia

Bydgens och gårdens historia

Salnö Gård ligger i Roslagen. Detta område längs med ostkusten i Svealand har en lång och spännande historia. Namnet Roslagen härleds ur ordet Roths-lagin som betyder roddarlag vilket leder till ledungsflottor och indelningen i skeppslag. Jämför finska ordet ruotsi vilket idag betyder svensk, slaverna kallade dem ruzi, grekerna rhos. De benämndes även varjager vilket betyder väringar i kungens hold. I Nestorskrönikan skriven på 1000 talet berättas att varjagerna-ruserna krävde slaverna på skatt när de kom till slavernas land. Slaverna avvisade deras krav då de ville styra sig själva. Efter en tid rådde kaos i slavernas land varpå slaverna skickade en delegation som for över varjagiska havet (Ålandshav) för att söka sig en furste bland ruserna i Roslagen. ”Låt oss söka oss en furste som härskar över oss och skipar lag bland oss. Vårt land är stort och fruktbart men där saknas ordning. Kommen och regera och härsken över oss”. Tre bröder valde slaverna ut bland ruserna, den äldsta som hette Rurik slog sig ner i Novgorod, då kallat Holmgård av ruserna. Hans två bröder kom att härska på andra platser i slavernas rike. Efter dessa varjager fick det rusiska landet sitt namn, Ryssland. Huset Rurik styrde delar av Volchov-Lovat-Dnjeprområdet från 862 till 1610 då huset Romanov tillträdde.

Den nordliga passagen från Östersjön som leder till svearnas centrum, Birka och Sigtuna låg mellan Salnö och Lingslätö, den senare benämns idag som Barnens ö. Vårdkasarna på bergen ömsom sundet är historiskt belagda.

I Upplandslagen skriven 1296 berättas ”Nu bjuder konungen ut lid och ledung, han bjuder ur rodd och redskap, då skall man namnge hamn och stam och styrman alla roddare.
Ledung hade två huvuduppgifter utrodd (krigsledung) och wardhald (kustbevakning). Folklanden i Swea rike var då indelat i hundare. Ett hundare bestod av de gårdar som tillsammans skulle ställa upp med 96 roddare och fyra styrmän. De uppländska folklanden var Attundaland (8 hundare) Tiundaland (10) och Fjärdrundaland (4). Roths-lagin, Roslagen var däremot indelat i Skeppslag som var något mindre än ett hundare. Om bönderna inte ställde upp med roddare och skepp fick de böta. Vad som även kom att åligga bönderna i skeppslagen på Väddö var postbefordran över Ålandshav stadfäst år 1470. Skyldigheten ålåg dem året runt vare sig isen bar eller brast. Denna skyldighet låg tung och många skrifter med klagan till högre instans finns belagt.

1719, ett år efter Karl den XII död kom en rysk här till den svenska kusten och brände hemman från Gävle och ner till Kalmar. Den ryske tsar Peter den store var missnöjd med att fredsförhandlingarna mellan Ryssland och Sverige drog ut på tiden. Sverige saknade vid denna tid resurser att försvara sig efter långvarigt krig med Ryssland. Det stora nordiska kriget pågick samtidigt, Norge-Danmark anföll Sverige på västkusten då bland annat Marstrand intogs. I folkminnet lever berättelserna kvar då gårdarna längs kusten sattes i brand. Roslagens hemmansägare beviljades skattefrihet under några år för att kunna bygga upp vad som ödelagts.

Vad som kännetecknar Roslagen under senare århundraden är småskaligt jordbruk. Marken har ett tunt jordlager så skördarna blir inte stora. Rospiggen må finna andra sätt för sin utkomst och där har havet haft en stor betydelse. Fisk, jakt på vilt och säl samt skattning av ägg hos sjöfågel blev en säkrare möjlighet. De kunde sälja sina varor genom att segla till Stockholm. Att rospiggen är ett original kan vi ta del av genom att läsa Albert Engströms böcker. Han bodde under lång tid i Grisslehamn och var lika god vän med rospiggen som med August Strindberg eller annat högvilt.

På Salnö låg några fiskehemman med sina små åkertegar. Kyrkoförsamlingarna Hedvig Eleonora och Oscar i Stockholm kom att bedriva barnkoloni, på det som idag är Salnö Gård, från 1920 till 1990 för församlingens barn. Även på Östermalm fanns behov för att komma ut från stenstaden till landet och få frisk luft och näringsrik mat. Under denna tid, mellan två världskrig, härjade också tuberkulosen svårt. Många barn hade anledning att vara tacksamma för att få möjlighet leva ett sunt liv under en sommar och även finna nya vänner.

1993 sålde kyrkan kolonin. Behovet för verksamheten var inte längre lika stort.
Gården kom i och med detta i vår familjs ägo. Vi har sedan rustat husen till att kunna möta moderna krav men ändå ge känslan av en genuin miljö. På gården hör även djur till, här finns roslagsfår, hästar hundar och höns. Allt i ekologisk anda.

Nu hälsar vi alla åldrar välkomna till Salnö Gård där man kan finna lugn och ro från storstadens brus och det digitala livet vare sig det gäller en konferensbokning, fest eller avkopplande privatvistelse.

Välkomna
Eva Sigurjonsson Edman